Kämpig tillvaro med hopp om framtiden!

Längesedan jag skrev något här, beror mest på att jag inte haft ork och inte riktigt vetat vad jag skulle skriva. När allt går bra är det mycket lättare att skriva än när tillvaron är dålig. Tänkte uppdatera lite om min livs tuffaste tid och vad jag står just nu.

Efter den tunga behandlingen med antibiotika i våras hade jag förhoppningar om att kunna vara igång med full träning nu efter några månader med vila. Men nu sitter jag här och kan fortfarande inte träna något. Efter en TWAR-infektion behöver kroppen lång tid att återhämta sig. Har försökt att träna några gånger men kroppen är på tok för trött för att orka med fysisk träning. Har flertalet gånger även varit på återbesök hos läkarn men inga nya åtgärder har satts in, tanken är att kroppen ska få tid att återhämta sig.

Min TWAR-infektion har verkligen vänt upp och ner på mitt liv. Från att kunna träna minst en gång varje dag och hitta på en massa annat roligt räcker energin bara till att göra det mest nödvändiga. Jag lyckas för det mesta att sköta jobbet och kan hitta på något roligt ibland. Men att konstant gå runt och vara trött och frustrerad påverkar humöret som påverkar min omgivning. Finns många situationer senaste tiden som jag kunnat göra på ett bättre sätt om allt varit som vanligt. Det är väl ändå på något sätt personlig utveckling, hittar nya sidor hos mig själv som jag inte observerat innan. Min situation har även gett större perspektiv på livet och vad som är viktigt, så på sikt har jag förhoppningsvis även lärt mig något av detta.

Självklart hoppas jag på att snart vara igång med träningen igen men förtillfället känns det lite avlägset. Varje kväll jag går och lägger mig hoppas jag på att jag vaknar upp och känner mig pigg och att allt är precis som vanligt.

Imorgon kanske är den dagen..