I helgen var det terräng-SM. En helg som jag hoppats kunna se tillbaka på med framgång, som skulle sätta punkt för säsongen och samtidigt ge motivation inför hösten och vinterns träning. Tyvärr blev det inte så. Under förra helgen började en förkylning smyga sig på och har under veckan kämpat med att försöka bli frisk. Tiden blev för knapp men gjorde ett försök att starta i 4000 m loppet.

Innan förkylningen var jag i min livs form och hade sprungit jämnt med medaljörer från förra året samt i helgen. Så trots förkylningen var planen att satsa hårt och gå ut i det tempo jag klarat tidigare och hoppas på att kroppen hade fått en boost av de extra vilodagarna. Detta var bara önsketänkande, efter 1000 m märkte jag att kroppen inte alls svarade och redan från start var det inget riktigt driv i löpningen. Efter 2500 m valde jag att kliva av då kroppen totalstrejkade. Riktigt tråkigt! Hade jag fått vara frisk är jag övertygad om att jag varit med och tampats i toppen.

Nu väntar två veckors säsongsvila innan det blir dags att sätta igång med grundträningen. Förtillfället är jag riktigt omotiverad så den planerade viloperioden kommer riktigt lägligt. Tungt att inte få göra sig själv rättvisa och visa den nivå jag haft under hösten.

Men jag blickar framåt, nästa stora mål är inomhus-SM på 3000 m den 21-22 februari. Någon gång borde pusselbitarna falla på plats. Den vinner som är trägen!